When they're waiting to pull you apart like a scarecrow on death row so now all of your secrets are shown

Jag har alltid varit lite av en tänkare. 
 
Det kan dock vara lite av en underdrift då jag tänker och vrider och vänder på saker alldeles för mycket. Det har jag alltid gjort och jag tror nog aldrig att det utan arbete kommer att vara någonting jag kommer undan. Redan när jag var liten kan jag minnas att jag satt i sandlådan och filosoferade om varför saker hette som det gjorde, vem som bestämde vad som var vad och varför man var tvungen att dö. Jag tror att det är någonstans däri som min ångestproblematik tagit sin fart och skaffat en stadig grund.
 
Från och med att jag var 11 började ångestattackerna komma. Då så starka och obehagliga att jag inte kunde hantera dem. Jag greps av total panik och blev instängd i mig själv. Vid 16 års ålder fick jag min första medicinering, och även terapihjälp för att kunna reda ut attackerna. Sedan dess har det gått i vågor, fram till det att det kulminerade under denna hösten till den gräns att jag satt fast i ett konstant ångesttillstånd där jag kände mig totalt avskärmad från verkligheten. Jag var helt säker på att jag var på väg in i en psykos, vilket skrämde upp mig ytterligare.
 
Det var då jag äntligen hittade en lösning som fungerade för mig. Via min fantastiska KBT-terapeut som jag träffar såh ar jag äntligen fått fungerande strategier och en handlingsplan för hur min ångest ska tyglas. När mina tankar springer iväg kör de på som en ångvält som är omöjlig att få stopp på oavsett hur mycket man försöker komma på tröstande ord för sig själv. Försöken att trösta och lugna snarare göder ångesten och får den att jobba på ännu hårdare för att ta över. Men istället för att försöka fly undan den har ju nu fått lära mig att möta den, bekräfta den och bara acceptera för mig själv att tankarna kommer och att det inte är mer än så. Och då plötsligt har jag hittat lugnet, och kaoset som infunnit sig i huvudet ebbar ut och blir helt stilla.
 
 
 

Här kan du lämna dina avtryck!

Nu är det din tur att tycka till

Tänk på att:
-Försöka bibehålla en trevlig stämning, onödiga elakheter behövs icke!
-Det är tillåtet att fråga om man undrar något
-Desto fler kommentarer, desto större blogglust
-Jag publicerar ingen bloggreklam.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas ej)

Bloggare?

Kommentera:

Trackback
RSS 2.0