You were the song stuck in my head

Ja, det duggar inte tätt här direkt kan man ju lugnt påstå utan att överdriva! 
 
Liver flyger dock förbi i rasande tempo igen, vilket jag såklart egentligen förbjudit mig från att låta det göra. Men åh så lätt det är att trilla tillbaka i gamla banor igen så fort orken finns. Dock börjar den tryta fortare än innan och det tog några veckor innan jag, med hjälp av jesper, insåg att det var dags att bromsa igen innan det skulle smälla. Det är dock lättare sagt än gjort, och nog är det väl egentligen ganska sjukt att man verkligen ska behöva tänka sig för så att man inte glömmer att vila. Men det hör ju lite till vem jag är som person - jag har ju alltid varit 110% med allt och det är nog svårt att plocka bort ett sådant personlighetsdrag utan att man möter motgångar! Dock mår jag ju bra av att vara igång och göra saker, så jag tänker mig att jag kanske får landa på en mänsklig nivå bara helt enkelt! 
 
Med andra ord har det ju återigen hunnits med en hel del roligheter på sistone! Bland annat så besökte jag och Jesper London för en månad sen. Jag är verkligen helt förälskad i den staden! Trots att det är en storstad så är det så himla mysigt där, och folk är så otroligt artiga och trevliga där. Sen måste jag ju erkönna att Primark är ett ganska stort dragplåster också - därinne kan man verkligen shoppa loss! Vi lyckades även ha turen att slå till på riktiga guldställen varje måltid där, så vi var även mycket nöjda på den fronten. Vädret var på vår sida största delen av resan, så vi kunde ta oss runt staden till fots för dett mesta och få se så mycket av omgivningarna som vi bara kunde. Jag är ju mycket för att utforska när jag är iväg, så det var roligt att även Jesper är med på det tåget! En till rolig upplevelse vi hann med var att gå på bio och se djungelboken. Salongen var stor som en teatersalong i flera etage, så det var riktigt fränt!
 
Ena dagen promenerade vi via Buckingham palace, genom Hyde park och upp till Oxford street. Mitt i Hyde park började det såklart spöregna, så vi fick söka skydd på ett fik. Direkt när vi sedan kom in till stan och började gå i affärer så blev vädret fint igen!
Ett litet ihopplock från våra dagar där. Kärlek, god mat och shopping! Kan inte bli mycket bättre än så
 
På hemmaplan drog sedan fotbollssäsongen igång och vi har verkligen öppnat starkt. Tre segrar på raken med 11-0, 15-1 och 2-0 har vi med oss i bagaget när vi imorgon spelar match på hemmaplan mot mitt gamla lag Kuddby. Det kommer att bli ett roligt möte! 
 
Underbara tjejor!
Har via fotbollen även lärt mig att uppskatta löpningen liiiiite mer. Vi ska inte överdriva, jag har bara tagit mig ut några gånger, då med draghjälp. Men det blir ju faktiskt mer värt det när man har ett mål - mitt mål är att orka spela 90 minuter innan säsongen är över, utan att avlida!
 
Sen är ju såklart vardagen kandad av djur hit och djur dit. Kaninerna går numera lösa på tomten då de blev stressade i inhägnaden efter orienterarnas framfart och kändes väldigt deppiga. Jag kanske var dum och godtrogen egentligen, men jag valde att lita på att de rotat sig så bra hos oss att de skulle stanna på tomten, och som tur var så hade jag faktiskt rätt. De har gått ute sen vi kom hem från London och det går hur bra som helst. De stannar på tomten och springer in under bilarna eller verandan om de blir skrämda. De är verkligen så himla nöjda! Det värmer hjärtat att se
 

Yuki är en riktig chillare, hans syster däremot - henne är det mer fart i

Finns det något roligare för en kanin än att få sträcka på benen ordentligt? Riko tycker inte det!
Lösdriftsdjur är glada djur! ♥
 
Ett tillägg på djurfronten har vi såklart också hunnit med! I Fredags tog jag mig en liten roadtrip till Ulrika (platsen som heter så alltså), där jag var på Frieserstallet och hämta hem våra små ankbebisar Lilja & Lotus. Dock hade jag kunnat komma hem med hela bilen full med djur, då hon hade allt möjligt sött på lager! Direkt när jag kom in stötte jag på ett arabföl på endast tre dagar, inne i fågelhuset fanns höns och ankor av olika slag (i bebisformat!!!) och på väg ut mötte jag en alpacka i en box som jag fick stanna och kela med. Vilket coolt djur. Nu har Linda lagt till ytterligare ett djur på önskelistan till när vi hittar våran gård! Jag har en känsla av att det kommer att bli fler resor dit.... 
 
Åter till ankorna så är det de gosigaste små fåglarna jag mött! De vill bara sitta i famnen hela tiden, och piper efter oss när de får vara i buren en sväng. Än så länge bor de inne hos oss då de bara är några dagar gamla, men som tur är så är jag ledig under en hel vecka nu och kan ta ut dem med jämna mellanrum så de får leka och mysa. Så fort de växt till sig lite står ett utehägn med kaninernas gamla bur och en plaskdamm som väntar på dem. Så länge får vi njuta av att ha små mamma- och pappasjuka fåglar härinne!
 
Båda två är riktiga mysisar, men Lotus är nog värst. Så fort hon kommer ur buren ska hon upp i knät på en gång. Helst av allt ska hon ligga som en boll på axeln och burra in näbben i halsen.
Lilja däremot är lite dampig och tuffare (är nästan säker på att det är en kille). Hon ska springa runt och titta på allt, prova att äta allt (inklusive våra tatueringar och piercingar) och BAJSA på allt! I fredags la hon en bajja rakt i nacken på sin stackars mamma! Kliar man henne på huvudet somnar hon dock på stört!
Första doppet i plaskdammen idag!
Det var spännande, men lite kallt!
 
Tanken är att de ska gå löst på tomten och ha ett hus som de kan gå in i när de känner för och även vara inne i på nätterna. Sen vill jag ju gräva en riktig damm till dem när vi flyttat också. De ska ha det så bra som det bara går! 
 
Sen fylls dagarna med häst, häst, häst! Ta och jag har gjort många mysiga skogsturer och tagit vår första riktiga sommargalopp ute på vägarna - barbacka i shorts och linne! Åh så härligt det är! 
 
 
...och Idunn fortsätter att föra mig stolt med sina framsteg. Man känner sig nästan som en stolt förälder när hon lär sig nya saker. Det är ju så himla roligt! I veckan testade vi tömkörning för första gången, vilket gick som smort! Igår var damen dock ett monster. Oj så osams vi blev! Hon vägrade göra någonting som jag bad om och skulle bara tjura och bråka. Vet inte om damen brunstar eller om hon bara fick för sig att vara trotsig, men efter en lång diskussion gav hon till slut efter och jag fick nöja mig med att avsluta på ett bra vis! 
 
Nu svider fingrarna av allt knapprande, så nu lämnar jag datorn för tacosmys med min karl! 
 

RSS 2.0