Här blir det mycket blandat i ett och samma inlägg!

 

Jag besökte NC idag tillsammans med Jejje (för ovanlighetens skull, hehe!) och körde rygg/biceps. Till en början gick det faktiskt bra. Jag hade mycket ork efter min buffélunch jag proppat i mig och tyckte återigen att det var kul med ryggträning. Jag har ju haft en liten dipp när det kommer till motivationen till just ryggträning, men idag fanns den där igen. Sen blev jag återigen påmind om varför när jag skulle ge mig på chinsen. Dessa jäkla chins! Jag har ju nämnt det förut, men det har satt sig i huvudet på mig och jag klarar inte av att utföra övningen längre. Jag får prestationsångest så fort jag greppar stången, pulsen stiger och jag blir nervös i hela kroppen. Sen tappar jag helt tekniken och klarar inte av att göra många alls. Så fort någon ställer sig bakom och är beredd att stötta så går det helt plötsligt hur bra som helst! Jag är helt enkelt för rädd att misslyckas att det hindrar mig! Jejje var med och peppade och fick mig att i alla fall försöka släppa min nojja, men det går inte riktigt hela vägen...

 

Någon som varit med om liknande eller som sitter på ett tips eller två? Jag vet inte hur jag ska ta mig förbi det!

 

Åter till passet så blev det enbart två bicepsövningar på slutet. Har börjat minska mer och mer då jag känner att jag blir riktigt uttröttad redan únder ryggövningarna. Stora biceps är väl inte direkt ett prio jag har, så jag försöker istället lägga om prioriteringen nu och få med lite konditionsträning i slutet på dessa pass. Idag blev det 20 minuter intervaller på löpbandet. Ökande fart i intervallerna och succesiv ökning på lutningen. Jobbar ju alltid med någon lutning på bandet, då jag inte tycker att det ger så mycket att jobba i planläge. Tycker dock att jag kanske kunde ha krämat i lite till på slutet, då jag nog kände att jag hade en till intervall kvar i mig när jag klev av. Tror jag... ;)

 

I det stora hela är jag ganska nöjd ändå med dagens pass. Jag är ju riktigt mör i kroppen nu i efterhand, och det är ju den känslan man vil åt!