Vissa dagar visar sig verkligen bli en riktigt kamp för att prestera på gymmet.

 

gårdagens gympass (Mage/biceps) Gick halvtungt och idag hade jag, på grund av att jag var iväg hela dagen, inte ätit ordentligt och därmed tryckt i mig min första riktiga måltid en timme innan jag satte foten på gymmet. Detta är varken optimalt för ämnesomsättning eller träningen, så jag visste med mig lite redan i förväg att det skulle gå tungt. Precis som jag anade så gick passet rent utsagt åt helvete så fort jag satte igång. Körde axlar, och började med ett uppvärmningsset på militärpress med 10 kg stång för att veva igång lite (efter min rörlighetsträning). Det gick trögt redan där, och när jag trappat upp till 20 kg tog det stopp! Jag orkade kanske 5 reps innan det fick gå åt all energi jag kunde samla för att få upp stångjäkeln! Fy så sur jag var! 

 

Ungefär här började jag tänka att det var ett bortkastat pass och att jag borde stannat hemma, men fick en spark i baken av Jocke och beslöt mig för att ta mig i kragen och kämpa vidare. Det tog några tunga och vidriga set, men tillslut var jag igång och fick till ett pass jag kan vara riktigt nöjd med - med tanke på hur det startade! 

 

Nu i efterhand är jag så glad att jag inte gav upp och trodde att min kropp var för trött!!! Det är dehär passen - de seten/repetitionerna som man inte tror att man egentligen orkar - som gör skillnaden. Det är dem som ger dig en skjuts framåt, och ger de resultaten du jagar! Lite jävlaranamma kan vara den bästa kryddan du kan ha i dit bagage!