Vilken lycka!

Trots att jag är i chock över hur lite fritid man får över när man jobbar så flyter träningen på riktigt bra nu! 
 
Sen tror jag förvisso att det förstnämnda är en sak jag kommer att vänja mig och anpassa mig till vartefter, men just nu känns det riktigt pussligt ibland att få ihop dagarna så att jag hinner med det jag vill. Träningen har jag dock valt att prioritera, men det för ju med sig att jag inte hinner göra mycket annat om dagarna heller. Tur är väl det då, att jag har världens bästa sällskap på gymmet OCH på jobbet, varpå jag slipper känna mig avskärmad för den sakens skull! 
 
I helgen slog jag till med två vilodagar på raken, efter ett benpass som signalerade om att kroppen var trött och grinig, samt att jag faktiskt var ute och testade på kroglivet för första gången på mycket länge. Har dock inget dåligt samvete för det, för gårdagens pass, som var det första efter vilan, blev riktigt grymt! Axelpass med biff-Jacob stod på schemat, och herrn har så sjukt effektiva övningar för axlarna att det inte tog lång stund innan krampkänningarna var ett faktum! OCH för första gången någonsin hoppade det ut en liten blodådra på axeln - vilket såklart fick mig att skutta omkring som ett överlyckligt barn! Det gäller att glädjas över det lilla ;)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0