Uppkopplad igen!

Nu är äntligen internet inkopplat i huset efter ca 1,5 månads strul. Därav har inläggen inte direkt flödat då jag inte heller har speciellt bra täckning på mobilen härute i skogen. Det är skönt på ett vis att få lägga ifrån sig telefonen när man är hemma, men det försvårar ju en del saker också! Nu ser jag dock fram emot att kunna skriva igen, för DET är något jag saknat!
 
Träningsmässigt har det gått lite svajigt på sistone. Bara någon vecka efter flyttstöket och dess effekt på träningen lyckades jag ådra mig en ny skada - jag blev sparkad av hästen rakt på utsidan av knät. Ingen skön historia. Det blev blått och svullnade upp ordentligt och jag kunde inte stödja på det, vilket gjorde mig livrädd. Ville inte gärna åka in till jobbet med det, men dagen efter smällen var det värre och jag blev skrämd nog att åka in och få det röntgat ändå. Som tur var så hade all hårdvara i knät hållt sig i helt skick! Det blev dock några dagars kryckhoppande och sedan ett lindat knä i en vecka, vilket innebar att benträning inte var att tala om.
 
 
Första benpasset blev av under förra helgen, och det gick ju faktiskt riktigt bra! Efter tre veckors benvila hade jag faktiskt mycket ork och driv, så det var riktigt roligt att få komma igån. Och den efterlängtade träningsvärken svek mig inte ♥! 
 
Innan jag gjorde illa mig igen var jag upppe i rekordvikter på det mesta! Jätteroligt att se träningen gå framåt.
Jag har nämligen gått in i en ny period med fokus på att lyfta tyngre och bli starkare, samtidigt som jag verkligen lever upp till att äta som en häst! Innan försökte jag ju ha fokus på intensitet under passet med dropset/superset (mellan allt tjatter jag alltid lyckas klämma in när jag tränar). Nu inväntar jag med spänning vilka resultat detta kommer att ge! 
 
Motivationen har ju i vanlig ordning dalat när jag gör mig illa och inser hur träligt det är att inte kunna träna utan begränsningar. Denna gång rörde det sig bara om en kort dipp dock, och jag har ganska snart hittat tillbaka till glädjen. För att öka på den ytterligare har jag ett paket på väg hem från ♥MMsports♥ med ett par Jaybirds!!! Det kommer garanterat att ge träningen en skjuts, då jag ofta tränar ensam och inte kan ha min gigantiska mobil i någon ficka - sladdlösa lurar är med andra ord lösningen på detta!! :)
 
 
 
För att återgå till träningen så har denna veckan varit lite medioker pga att jag både schemalagt mig tokigt på jobbet och på fritiden. Jag har inte riktigt fått till det riktigt med hur jag ska lägga mitt schema för att det ska bli bra, men det lär man sig nog vartefter. Igår fick jag dock till ett riktigt bra ryggpass, och har för först agången på länge riktig jäkla träningsvärk i hela ryggen. Kanske inte så jättepassande med tanke på att det idag blir marklyftarlördag tillsammans med Pontus, men jag har ju otroligt motiverande sällskap och så länge det är roligt så orkar man nog kämpa sig igenom det mesta! 
 
 
 

Supersmidig dam!

Eftersom det var så populärt med förra filmen tänkte jag att jag kunde passa på att bjuda er på en till!
 
Denna gång är det dock något jag aldrig riktigt lyckats få kläm på, smidig som jag är ;) 
 
 
Ja, jag är varken smidig eller vig på något vis. Men där har jag ju lite att jobba på om man säger så ;) 

Tävlingstankar

Jag har ju sedan jag var på Gladiatorerna-uttagning fått blodad tand vad gäller prestationstävlingar, och därmed gått och funderat på vad som skulle passa mig att ställa upp i.
 
Posering på scen känns inte som min femma, utan jag vill ha något där jag verkligen får visa vad jag går för styrkemässigt! Sen är jag inte riktigt säker på om jag skulle vilja deffa ner mig så pass som det skulle krävas inför en sådan tävling heller. Nej, jag vill helt enkelt slippa allt som har med fixering på utseendet att göra inför en tävling, det tror jag inte skulle vara bra för en som levt med ätstörningar. Istället vill jag få visa mig stark och välmående!
 
Nettan, min kära PT-vän, har blivit mycket investerad i mina planer och har nu hittat något som hon tycker jag borde ställa upp i. Och hon slog hammarn på spiken, om man säger så - jag blev helsåld! Tänker än så länge hålla lite på vad det är hon luskat fram åt mig, men det kommer ni att bli varse om framöver ;)

Visa ord!

Ville dela med mig utav denna texten till er! 

Hon sätter verkligen ord på det jag och säkert många andra gymmartjejer känner!

Våga vara stolta över vad ni åstadkommer och skit i vad andra säger! Oftast är det bara osäkerhet hos personen i fråga som ligger bakom elaka kommentarer

Galen vecka = mycket pusslande!

Ojoj, detta måste vara det längsta ofrivilliga uppehållet jag gjort från att plita ner något träningsrelaterat här! Men med en helt galen vecka bakom mig kan jag konstatera att det helt enkelt inte har funnits någon tid över för det!

Tränat, instruerat och förhoppningsvis inspirerat har jag hunnit med ändå! Det blir lite pussel en vecka som denna, men nog jäklar går det med lite vilja och kreativitet! Passet jag mest sett fram emot denna vecka kommer dock ta plats imorgon: chins och dips blir det då! Känslan i kroppen efter förra passet var så obeskrivlig, så detta måste jag försöka få rutin på att klämma in i mitt schema! Hade sån träningsvärk i hela överkroppen i flera dagar efteråt att jag knappt kunde ta på mig jackan! Hoppas på att kunna pusha mig liiite längre och vara lite bättre imorgon! Vare sig det är en chin extra på ett set eller en viktad armhävning extra så är det ET steg i rätt riktning! 

Jag är taggad till tänderna!!!



Mycket stolt!

Idag tänker jag tillåta mig själv att klappa mig själv en extra gång på axeln!
 
Ofta blir man lite "hemmablind" och tror att man stretar och kämpar utan att det händer mycket. Först när man tittar tillbaka så får man se vad man egentligen har lyckats åstadkomma! Jag älskar att blicka tillbaka. Både på den personen jag var tidigare och på hur jag såg ut och mådde. Det får mig att inse hur tacksam jag kan vara för att jag är där jag är idag. Att jag har nått hit genom ren jävla vilja och envishet gör att jag tycker mig ha rätten att känna mig otroligt stolt över den jag är idag. För det ska ni veta - det har inte varit helt lätt alla gånger! Trots bakslag och motivationsdippar, elaka kommentarer och skitsnack bakom ryggen så har jag tagit mig hit. Från att vara liten, tunn, osäker och plågad av både fysisk och psykisk sjukdom till att vara stark, frisk och må jävligt bra på alla plan! DET är något jag är riktigt stolt över!
 
Från att ha pendlat mellan ca 43-45 kilo till att idag näääästan vara uppe i mina gyllene 60 kg (som har varit ett av mina långsiktiga viktmål). Det är så jag blir tårögd!
 
Bra jobbat, Linda - you earned your body!
 
*    *    *    *    *
 
Tänker avsluta detta pallajantelagen-inlägg med några fina ord jag fick tilldelade mig under gårdagen, för de tittar jag gärna tillbaka på och låter de peppa mig under dystra stunder:
 
"I mina ögon är du en av de mest attraktiva och inspirerande tjejer jag känner till.
Du köttar som en oxe och är ödmjuk som en fjäril.
Låt aldrig någon någonsin dra ner dig. Du är grym. Du är stark.
Du är Awesome"
 

Dagen efter...

Igår var det dags för min bästa dag på veckan - legday!

Med ordentligt uppmjukade ben (viktig i nuläget! De både stretchas och rullas på foam roll) och lite nya idéer i bakfickan fick jag till ett såntdär dunderpass som kroppen bara skakade efteråt! Hade till och med svårt att få på mig skorna när jag skulle hem! Åh så härligt det är! 

Knäböjarna har jag av naprapat-Gun blivit tillsagd att halvera mina vikter i nu för att tänka lite rehab, så det fick bli 40 kilo på stången, långsamma seeeega böjar och ordentligt fokus på baksidan för att inte hänga på knät. Riktigt jobbigt! Det går verkligen att göra lätta vikter tyngre, bara man jobbar på rätt sätt! :D i övrigt blev det mycket annat skoj, bland detta en nyhet i form av en slags kombination av bakvända utfall/step up med skivstång på ryggen. Åker nog på att visa er den så fort jag har filmvilligt sällskap, för den var riktigt effektiv! 

Idag var träningsvärken helt brutal, och lagom till det så var hissarna på jobbet avstängda för service, varpå jag fick ta trappen varje gång jag skulle besöka brukare. Kan tillägga då att avdelningen jag har ansvar för ligger på våning fem, och sjuksköterskeexpeditionen i källaren. Ve och fasa! Kan nog lätt ha blivit misstagen av förbipasserande för en brunstig älg som klampade och brölade sin väg uppför trapporna!


Idag blev det ryggträning, som till en början gick ganska tungt. Chinsen ville sig inte idag, och jag tror det längsta setet jag fick ihop låg på sju stycken. Mycket missnöjd blev jag såklart över detta, men kämpade istället på med många, korta och täta set. Efter detta rullade det dock på bättre och bättre, och jag kunde till och med klämma ur mina biceps ordentligt i slutet av passet för en gångs skull! 

Jag var nog bara lite måndags-segstartad, helt enkelt ;) Hoppas er träningsvecka börjat bra!! :D


Kom och prata träning med mig!

Kom på att jag helt glömt att berätta för er att ni imorgon kan komma och få träningstips och ställa frågor på Hälsomässan i Norrköping! Jag kommer att finnas i Friskis monter, som ni kommer att se direkt när ni kommer in på mässan! 
 
Inträdet kostar 40 kr, och jag blir jätteglad om ni kommer förbi och säger hej och pratar träning med mig! 
 
Varmt välkomna! :)
 
 

Jag vann!

Vissa dagar visar sig verkligen bli en riktigt kamp för att prestera på gymmet.
 
gårdagens gympass (Mage/biceps) Gick halvtungt och idag hade jag, på grund av att jag var iväg hela dagen, inte ätit ordentligt och därmed tryckt i mig min första riktiga måltid en timme innan jag satte foten på gymmet. Detta är varken optimalt för ämnesomsättning eller träningen, så jag visste med mig lite redan i förväg att det skulle gå tungt. Precis som jag anade så gick passet rent utsagt åt helvete så fort jag satte igång. Körde axlar, och började med ett uppvärmningsset på militärpress med 10 kg stång för att veva igång lite (efter min rörlighetsträning). Det gick trögt redan där, och när jag trappat upp till 20 kg tog det stopp! Jag orkade kanske 5 reps innan det fick gå åt all energi jag kunde samla för att få upp stångjäkeln! Fy så sur jag var! 
 
Ungefär här började jag tänka att det var ett bortkastat pass och att jag borde stannat hemma, men fick en spark i baken av Jocke och beslöt mig för att ta mig i kragen och kämpa vidare. Det tog några tunga och vidriga set, men tillslut var jag igång och fick till ett pass jag kan vara riktigt nöjd med - med tanke på hur det startade! 
 
Nu i efterhand är jag så glad att jag inte gav upp och trodde att min kropp var för trött!!! Det är dehär passen - de seten/repetitionerna som man inte tror att man egentligen orkar - som gör skillnaden. Det är dem som ger dig en skjuts framåt, och ger de resultaten du jagar! Lite jävlaranamma kan vara den bästa kryddan du kan ha i dit bagage!
 
 
 

Vad träningen har gjort för mig

Jag hade alldeles för mycket strötid efter jobbet idag (för ovanlighetens skull), varpå jag satte mig och läste ur min gamla blogg som jag skrev i för 2-3 år sedan. Det är nästan så jag glömt hur sjuk, klen och deprimerad jag var under den perioden av mitt liv. Nu när jag blir påmind om det inser jag mer hur jäkla glad jag är över att jag förälskat mig i den livsstilen jag idag har. 
 
Då hade jag daglig ångets. Jag var sjukskriven med motiveringen 'stark generaliserad ångest', och kunde knappt sova om nätterna för att jag hade sån panik i kroppen som inte ville släppa av. Sedan jag var 16 år har jag varit tarmsjuk. Denna sjukdom styrde mitt liv och hindrade mig i det mesta jag ville göra, och gav mig smärtor som jag knappt kunde stå ut med. Jag försökte ta kontrollen om och om igen, och visa att det var JAG som bestämde - inte min mage - men magen visade om och om igen att så inte var fallet. Den gjorde det nästintill omöjligt för mig att lämna hemmet vissa dagar. Jag har alltid varit smal, och även under tonåren lidit av ätstörningar, men under denna period började jag magra av trots att jag gjorde mitt bästa för att hålla vikten. Jag var konstant trött. Jag kunde närsom få blodtrycksfall och vara nära på att svimma och jag kräktes var och varannan dag. Till slut gick det så långt att knappt maten lockade längre, då jag visste vad den gjorde med mig så fort jag åt. Mitt immunförsvar var åt skogen, och jag var sjuk titt som tätt. Det må låta överdrivet i vissas öron, men jag levde i ett rent helvete - och de som levde nära inpå mig fick ofta se det med egna ögon.
 
NU däremot ser livet så annorlunda ut att jag knappt kan komma ihåg hur jag kände mig i kroppen för bara några år sedan. Jag känner mig stark i kroppen, och jag trivs med mig själv som aldrig förr! Jag är pigg och glad om dagarna, och är mer positiv i tankarna än någonsin innan. Jag är fortfarande sjuk i magen, det kommer jag alltid att vara, men jag märker knappt av det längre. Har jag ätit dumheter eller varit inaktiv så känner jag av det och kan få ont/må illa, men det är inte ens nära så illa som det en gång var. Då hade jag ont varje dag, nu händer det kanske en gång varannan vecka - om ens det! Gällande immunförsvaret så har jag nog aldrig i mitt liv varit såhär frisk och kry! Blir jag sjuk så blir jag det ordentligt, men när jag väl är frisk så är jag det på riktigt - utan massa småsnörvlande däremellan! Jag hade en redig otursperiod i början på året, men sedan dess har allt varit tip-top! 
 
Träningen har blivit min medicin mot både ångest och tarmsjuka - i dagsläget äter jag inte en enda medicin, och så ska det fortsätta framöver också. 
 
 Min träningsresa handlar mestadels om vad som hänt på insidan - utsidan är en bonus jag får på köpet!
 
Förstår ni nu varför jag är så frälst, och vill dela med mig utav denna underbara livsstil till andra? Kan jag må så mycket bättre så kan andra också göra det! Man måste bara bli inspirerad och ta första steget - och det är där jag hoppas att jag ska kunna hjälpa till! 
 
 

Måndag igen!

Idag for jag till gymmet direkt efter skolan, och fick till ett jättebra pass för axlar och mage! 
 
Det var ju inte allför många dagar sedan jag körde det passet, men idag var jag sugen och det brukar oftast gå bäst då! Orkar inte vara alltför strikt, det blir inte lika roligt då om huvudet vill något annat. Huvudsaken för min del är att träningen gynnar och inte motverkar sitt syfte - då är jag nöjd! 
 
Lite inspiration i form av Andreia Brazier. Hon har nog den ultimata kroppen i min mening!

Lite lördagspepp!


Frustration

Nu är jag  i alla fall tillbaka och kan träna igen efter en helvetisk vecka med kräksjuka, där jag nog tappade mycket utav de reultat jag jobbar så hårt för att bygga upp under de senaste månaderna.
 
Fick inte i mig mat på 4-5 dagar, och vi vet ju vad det är kroppen väljer att äta av då - musklerna. Känner mig numera tunn, slapp i kroppen och som att jag kastats tillbaka dit jag från början startade. Mycket frustrerande för en tjej som vill så himla mycket med sin träning.
 
Jag har inte alls haft en rolig start på detta år. Först ut var ett sargat knä, efter det kom influensan och minde än en månad senare även detta, som nog blev dödsstöten för min tränings del. Nu kan jag väl få vara skonad från åkommor ett tag framöver? Jag mår ju så himla bra när jag får göra det jag älskar, och blir så himla ledsen när jag tvingas ligga hemma. Nu har jag en tuff period framför mig, både psykiskt och fysiskt, när det gäller att komma tillbaka dit jag innan alla motgångar var. Jag är envis som en jäkla åsna, och vill jag något tillräckligt mycket brukar jag inte låta någonting komma i min väg, men just nu har dendär brinnande glöden i mig falnat för en stund och jag har fastnat i att vara ledsen, frustrerad och tycka att det har förstört allt jag jobbat så hårt för.
 
Jag är en prestationsmänniska ända in i ryggmärgen, och att nu efter detta komma till gymmet och känna sig svag och orkeslös gör mig så förbannad. Ryggpasset jag inledde med i torsdags kändes väl ändå acceptabelt med tanke på att det var först ut, men när jag igår skulle ge mig på att träna benen satt gråten i halsen på mig under halva passet. Efter knäbråk och sjukor har jag tappat nästan allt. Mina ben har inte mycket till muskler kvar och vikterna har halverats på bara 2 månader. Till råga på allt kändes inte knät helt hundra och jag var stressad pga tidsbrist. Inget motiverande pass alls.
 
Jag tänker då bannemig inte ge upp! Jag ska jobba så hårt jag kan för att använda denna frustration inom mig som motivation! Jag har aldrig varit en sån som ger upp bara för att jag stöter på motgångar, och det tänker jag inte låta mig själv göra denna gång heller! Jag har ett tydligt mål med min träning, och känner mig trots deppigheten ändå innerst inne fast besluten om att ta mig tillbaka. Det får kosta lite blod, svett och tårar - men jag tänker inte låta mig själv slås ner av detta!
så... För att istället vända irritation till motivation ska jag glädjas över det lilla: Jag gjorde faktiskt mina första viktade squats sedan jag fick ont i knät  - utan problem! Det är något värt att hålla fast vid!
 

Frustration

Nu är jag  i alla fall tillbaka och kan träna igen efter en helvetisk vecka med kräksjuka, där jag nog tappade mycket utav de reultat jag jobbar så hårt för att bygga upp under de senaste månaderna.
 
Fick inte i mig mat på 4-5 dagar, och vi vet ju vad det är kroppen väljer att äta av då - musklerna. Känner mig numera tunn, slapp i kroppen och som att jag kastats tillbaka dit jag från början startade. Mycket frustrerande för en tjej som vill så himla mycket med sin träning.
 
Jag har inte alls haft en rolig start på detta år. Först ut var ett sargat knä, efter det kom influensan och minde än en månad senare även detta, som nog blev dödsstöten för min tränings del. Nu kan jag väl få vara skonad från åkommor ett tag framöver? Jag mår ju så himla bra när jag får göra det jag älskar, och blir så himla ledsen när jag tvingas ligga hemma. Nu har jag en tuff period framför mig, både psykiskt och fysiskt, när det gäller att komma tillbaka dit jag innan alla motgångar var. Jag är envis som en jäkla åsna, och vill jag något tillräckligt mycket brukar jag inte låta någonting komma i min väg, men just nu har dendär brinnande glöden i mig falnat för en stund och jag har fastnat i att vara ledsen, frustrerad och tycka att det har förstört allt jag jobbat så hårt för.
 
Jag är en prestationsmänniska ända in i ryggmärgen, och att nu efter detta komma till gymmet och känna sig svag och orkeslös gör mig så förbannad. Ryggpasset jag inledde med i torsdags kändes väl ändå acceptabelt med tanke på att det var först ut, men när jag igår skulle ge mig på att träna benen satt gråten i halsen på mig under halva passet. Efter knäbråk och sjukor har jag tappat nästan allt. Mina ben har inte mycket till muskler kvar och vikterna har halverats på bara 2 månader. Till råga på allt kändes inte knät helt hundra och jag var stressad pga tidsbrist. Inget motiverande pass alls.
 
Jag tänker då bannemig inte ge upp! Jag ska jobba så hårt jag kan för att använda denna frustration inom mig som motivation! Jag har aldrig varit en sån som ger upp bara för att jag stöter på motgångar, och det tänker jag inte låta mig själv göra denna gång heller! Jag har ett tydligt mål med min träning, och känner mig trots deppigheten ändå innerst inne fast besluten om att ta mig tillbaka. Det får kosta lite blod, svett och tårar - men jag tänker inte låta mig själv slås ner av detta!
Så... För att istället vända irritation till motivation ska jag glädjas över det lilla: Jag gjorde faktiskt mina första viktade squats sedan jag fick ont i knät igår - utan problem! Det är något värt att hålla fast vid!
 

Cardiodag

Kan behöva lite motivation, för oj vad det tar emot...
 

En stor dag!

Nu har jag något riktigt roligt att berätta för er, som jag faktiskt gått och smugit med in i det längsta då jag varit aå himla nervös att jag inte vågat utlova någonting i förväg!
 
Idag var det dock dags, och som tur var gick det så himla bra att jag numera får titulera mig själv INDIVIDUELL TRÄNARE!!! :D Jajemen, jag hade min licensiering idag - och det var så himla läskigt, samtidigt som det var riktigt roligt att få ta sig an sin första kund! Mitt första ihopsatta träningsschema är nu ute i världen och ska användas utav någon som förhoppningsvis kommer att finna stor nytta utav det - vilken känsla! :D
 
Jag är så otroligt stolt och lycklig, att tårarna nästan började rinna på vägen hem när stressen släppte! Tack vare att jag tog på mig dubbla studier har min höst varit så otroligt tuff, men nu när jag sitter med resultatet i handen är jag så himla nöjd att all den stress jag genomlevt känns som bortblåst! Jag har återigen bevisat för mig själv att med lite jävlaranamma så går allt! 
 
Blommor och diplom - detta ska bannemig ramas in och pryda väggen härhemma! :D 

Årets första pass + tips till nyårslöftare!

Igår fick jag verkligen ångra att jag drack vin på nyårsafton! Jag blev nämligen alldeles för rastlös i kroppen av att bara ligga på sofflocket, och hade ett träningssug som hette duga! Menmen, är huvudet dumt får själen lida ;) Jag fick helt enkelt ta och lugna ner mig och tagga inför dagens pass istället!
 
Vi åkte såklart till gymmet såfort vi slog upp ögonen. Dels för att vi var träningssugna och dels för attmissa folkmassan som kommer att infinna sig framåt eftermiddagen då det säkert kommer att krylla med nya besökare som ska infria sina nyårslöften. För er som nu har satt ett nyårslöfte vill jag faktiskt här passa på att slänga in ett litet tips! Många blir alldeles övertaggade i början, varpå de tränar väldigt ofta och mycket under de första veckorna, för att sedan tröttna/skada sig och lägga ner det hela efter ett tag. Kör istället igång sakta, kanske max 3 pass i veckan, och börja bygga upp och förbereda kroppen succesivt. Man kan inte skynda några resultat och det är bättre att vänja in både kropp och psyke sakta för att kunna göra det till en del av ens rutin! :) En liten avstickare fick ni där;)
Åter till passet så fick jag finbesök - Jejje, som är en riktig superlöperska! Hon och jag bestämde under nyårsafton att vi ska ta tillfälle att lära oss utav varandra! Hon vill lära sig mer styrketräning och jag behöver definitivt lära mig att löpa! Därför har vi en hel del att hämta från varandra! Idag blev det ett rygg/bicepspass, och jag måste medge att man kände sig lite småseg i kroppen fortfarande efter nyår, men man gör så gott man kan och det tror jag räckte gott och väl idag då jag känner mig riktigt mör i efterhand! Jejje var jäkligt tacksam att visa övningar, då det syns att hon är van att träna, inte är rädd för att ta i och snappade upp direkt på tekniken! Superkul!
 
Har kommit på mig själv med att börja bli riktigt nervös inför min licensiering nu när den närmar sig, så nu tänker jag ta alla chanser jag får att träna på instruktioner innan dess! Kan inte förstå att jag snart är färdigutbildad tränare! :D
 
Vad blev erat första pass för året? :)

Kanonstart på Lördagen!

Idag fick jag och min kära vän Natta en riktigt bra start på dagen, då vi promenerade till gymmet i det mysiga snövädret (ingen ironi denna gång, det var faktiskt mysigt med lite lätt fallande snö) och rev av ett riktigt bra rygg/bicepspass!
 
Vi lyckades få till ett pass med bra tempo, väldigt lite onödig vila mellan seten och tunga vikter! Precis så som jag blir riktigt glad i kroppen! Natta är riktigt tacksam att instruera då hon har kontroll på sin kropp och verkligen snappar upp det man visar/berättar jättefort! Superkul att få lära ut lite av mina favoritövningar till henne!
 
Är lite småstolt över chinsen jag genomförde idag, då det blev riktigt långsamma, kontrollerade sådana - utan att krulla ihop mig som en räka ;) 
 
Jag är inne i en riktigt bra period nu motivationsmässig, och det är så himla roligt när man hela tiden lycks pusha sig själv framåt. Idag lyckades jag höja vikterna ytterligare, då jag redan sedan gårdagen ställt in mig på att panga på ordentligt under dagens pass! Det visar hur viktig den mentala biten är när man tränar! :D
 
Nya, svarta Celsiuslinnet invigdes idag! Riktigt skönt! :) Det tackar jag för! :D

Utbildningshelg!

Denna helg har varit så fullproppat att jag inte hunnit fokusera på något annat än just utbildningen! Vi var igång från morgon till sen kväll och gjorde bara uppehåll för att sova innan vi drog igång igen! Kul har det dock varit, och jag kommer hem med mycket nyfunnen inspiration och kunskap i bagaget! :D
 
Vi har tränat mycket varierat, men stort fokus under denna helg har nog faktiskt legat på kondition! 2 pass per dag blev det, och det har resulterat i en mycket trött Linda som idag återhämtar sig lite för att dundra igång med ett lite modifierat styrkeupplägg imorgon! :D Jobbigast av allt under helgen måste jag säga att fredagens utomhuspass var! Först distanslöpning och sedan riktigt jobbiga intervaller på det, först korta och explosiva och sedan lite längre och sega! Kändes ganska ordentligt i kroppen dagen efter ;)
 
Gymmet fick vi såklart också besöka! Ganska skön känsla att få ha ett helt gym för sig själva efter stängningstid och bara kunna välja och vraka mellan alla redskap samt sätta på musik efter egen smak högt i högtalarna! Dock blev det ju grabbarna som jag umgicks med som valde musik, men den dög gott åt mig! ;) Tråkigt nog hade jag noll ork kvar i kroppen under den kvällen (Det var samma dag som löpningen) och orkade inte alls prestera under passet, men jag antar att jag fick lite gjort i alla fall. Dagen efter besökte jag i alla fall gymmet tillsammans med Oskar, en utav killarna jag träffade där, som visade mig lite nya ryggövningar som jag nu ska ta med mig in i mina pass och bli jäkligt grym i! Herrn själv hade ju inga problem med att lyfta berg i princip varje övning han körde, så där har jag liiiiite att hämta in ;) 
 
Mer om helgen läser ni HÄR! :)
 
Ett av mina nya linnen, som jag fick idag, ska invigas under morgondagen ;) Celsius ♥

Tagga till!

 Nu gäller det att tagga till max - för idag är det BENDAG! ;)
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0