Att träna handlar för de flesta, och även för mig, inte om att hata sin kropp - snarare motsatsen. För mighandlar träning om att älska sin kropp och att vilja få ut det mesta utav den. Träning är något som får enatt må bra, både fysiskt och psykiskt. Du frisätter ämnen i kroppen som ger dig lyckokänslor, du ökar dittsjälvförtroende och du ger dig själv bättre fysiska och mentala förutsättningar. Sen tycker ju även jag, ochdetta är min personliga åsikt, att man faktiskt ser bättre ut om man tränar - vilket ju för många även ärnågot de eftersträvar.

Tänk såhär. Du har bara en kropp och du lever bara en gång. Varför då inte ta hand om den på bästamöjliga sätt och hålla den frisk och stark? Man behöver inte spendera 6 dagar i veckan på gymmet,maniskt kontrollera sina måltider och räkna kalorier - utan det räcker ju med att göra det som kännslagom för en själv. Lite är bättre än inget, vet ni 

När man tränar blir man även en del i en gemenskap. Träningsintresserade människor drar sig tillvarandra och man bildar som en liten "grupp" som peppar och stöttar varandra till att ta sig stegetlängre. Träning ger med andra ord även samhörighet - man skapar sig en identitet i en grupp.

JAG tränar för att jag vill vara stark, frisk, ha bra ork i kroppen och för att jag gillar att ha en tränad kropp.Det är snyggt i mina ögon och något jag tänker sträva efter oavsett vad andra tycker om det. Huvudsakenför mig är att jag gör det jag mår bra utav, och därför bryr jag mig faktiskt inte mycket om vad andra harför åsikter gällande mitt val av livvstil. Jag gör inget som skadar varken mig själv eller någon annan, ochdå tycker jag att jag kan få låtas leva på detta vis utan invändningar utifrån 

Utseendemässigt vill jag vara i mitt livs form till mitt bröllop - det är ett mål jag har och något jag tänkerse till att uppfylla. Jag har många gånger fått sagt till mig att när man sedan får barn, då förändraskroppen och man kommer aldrig tillbaka dit man var innan. Därför vill jag kunna se tillbaka på min"innan"-tid, när nu det är dags, och känna mig stolt över att jag har kunnat framhäva min kropp på bästamöjliga sätt, när möjligheten har funnits där.

Till er vill jag alltså säga: Ta hand om era kroppar och vårda dem på det viset ni tycker passar er. Nibehöver inte bli stressade utav (läs: aggresiva gentemot) andra som kanske tycks ha en för er ouppnåeligtaktiv livsstil. Ni gör det ni förmår, helt enkelt  Sen tänker jag fortsätta att försöka pushaoch motivera folk till att komma igång, då jag vet att man mår riktigt bra utav det - men som sagt såväljer ju var och en själv vilken nivå man vill lägga sin aktivitet på!